Jomsvikingarna rodde in i Hjörungavåg. Med ens såg de att hela viken var full av skepp. Här hittade de till sist jarl Håkon, som de letat efter; han låg här inte med ett skepp, eller två – snarare var de över trehundra: snäckor, långskepp och handelsskepp, ja, varje flytande högbordad skuta som han kunnat anskaffa. Och alla skeppen var lastade med folk, vapen och stenar.
Jämte jarlen var sönerna Erik, Sven, Sigurd och Erling härens främsta män; var och en av dem styrde sitt skepp. Inför deras ögon lade nu jomsvikingarna plötsligt hela sin flotta i slagordning.
Jomsvikingasagan är en äventyrssaga om härnadståg och sjöslag, hjältemod och svek. Den handlar om vikingabrödraskapet jomsvikingarna och deras ledare Palnatoke, som hade sitt tillhåll i Jomsborg på ön Wolin vid Oders mynning. Jomsvikingasagan kommer från de isländska sagorna och bygger framför allt på en verklig händelse: sjöslaget i Hjörungavåg år 986 mellan jomsvikingarna och Norges jarl Håkon Sigurdsson. Slaget bevittnades av isländska skalder, deras verser traderades sedan muntligt (och även med runskrift) och nedtecknades slutligen två århundraden senare.
Denna bok är en språklig modernisering av Albert Ulrik Bååths översättning från 1887, men inkluderar även material från andra källor, bland annat fornisländska handskrifter.”