PK-samhället

Beskrivning

Författaren har tidigare beskrivit några av de mest iögonfallande aspekterna av det politiskt korrekta samhällsidealet iInvandring och mörkläggning del 1 och 2. I PK-samhället tar han ett samlat grepp kring vad politisk korrekthet faktiskt är: globalism, antirasism, feminism, klimatångest, mångkultur m m. Det är kampen för invandrares, de sexuella minoriteternas och djurens rättigheter. I PK-samhället har jämlikhet, jämställdhet och en gemensam värdegrund högsta prioritet. Verktygen är kvotering, massinvandring, normkritik och hbtq-rörelsen. Muslimer, transpersoner, tiggande romer, så kallade papperslösa och andra minoritetsgrupper anses förtryckta och måste få sina rättigheter tillgodosedda. Mera tveksamt är om det gäller för svenskar, i synnerhet om dessa är män, medelålders och vita.

Författaren tar ansats från Marx och Engels Kommunistiska manifestet från 1848, och visar att dess idéer åtminstone till 50 procent implementerats av socialdemokratiska och borgerliga regeringar i Sverige. Han fortsätter med att beskriva dagens politiskt korrekta diskurs, som han menar är tecken på ”socialt självskadebeteende” och en ”dödlig samhällssjukdom”.

Makthavarna, det offentliga Sverige och alla myndigheter och samhällsinstitutioner lever i en sagovärld som tappat kontakten med verkligheten.

Boken avhandlar PK-samhällets olika aspekter sakligt och pedagogiskt, men med personliga infall och humor.

Om författaren

Karl-Olov Arnstberg, f.d. professor i etnologi vid Stockholms universitet har utifrån egen forskning skrivit flera böcker om romer, bland annat den uppmärksammade ”Svenskar och zigenare” (1998). Hans vetenskapliga böcker spänner från Zigerarens väg – Essä om en minoritet (1974) till Sverige och invandringen (2008). Han har vidare skrivit ett par dussin forskarrapporter, uppsatser och essäer, där vi hittar titlar som Provocerad svenskhet (1986), Tjejerna på kassan (1989) och Smaka känga: vägen tillbaka. Intervjuer med avhoppade nynazister (2000). För allmänheten är han mest känd för sina debatt- och populärvetenskapliga böcker, bland andra Typiskt svenskt (2005) och Svenska tabun (2007), men utan tvivel är det Invandring och mörkläggning del I och II (2013, 2o14) som fått störst spridning, trots bojkott i media.