Om rötter, identitet och politisk aktivism. Så här presenterar författaren själv boken:
Jag betraktar också den klassiska vänster-högerdikotomin som föråldrad och alltmer irrelevant. Vi lever i en epok präglad av både nya och annorlunda motsättningar. Den politiska klassens olika partibildningar är sedan länge utbyt- och förväxlingsbara.
I arbetet med Identitär-boken har jag haft ambitionen att berätta om något okänt och i viss mening nytt. Vad skulle poängen vara att ännu en gång veva det politiska positivet med välkända fakta?
Boken är inget ställningstagande för eller propaganda i identitära intressen. Tvärtom är den en oberoende, både journalistisk och essäistisk undersökning och ett försök att beskriva och belysa delar av terra incognita i de politiska gaturörelsernas historia. Jag förhåller mig essäistiskt till mitt ämne, alltså prövande och som ett försök.
Min bok belyser i många avsnitt hur jag förhåller mig till ämnet. I förordet och i en avslutande avdelning reflektioner ger jag min syn på identitärerna och de sociala, politiska och kulturella omständigheter som rörelsen fötts ur.