Bilden av verkligheten

”Vad är du mest rädd för? Att allt, precis allt ska tas ifrån dig? Men människan är en överlevare, de flesta av oss har förmågan att resa sig, även om livet gett oss käftsmällar. Förluster är ett slags gåvor livet ger oss. Förlusterna gör att man aldrig fastnar i en förutsägbar trall, att man tvingas avvika från de djupa hjulspåren i vilka man bekvämt kajkat framåt. Jag ser det som ett slags kreativt andrum. Att inte släpa med sig en tung ryggsäck av identitet och åsikter genom livet, att istället då och då ömsa skinn helt och hållet. Det är som ett slags pånyttfödelse.”

Den här boken är ett slags fristående fortsättning på Bilden av Sverige. När jag skrev Bilden av Sverige var utanförskapet väldigt nytt för mig, jag var som nyvaken i allt som skedde, van som jag varit vid att ha suttit i etablissemangets knä, att ha varit en självklar del av mediebranschen sedan många år. Nu, två år senare, har jag delvis vant mig vid att ha egen plattform, van vid att inte längre bli inbjuden till TV-soffor och att det jag skriver sällan kreddas i etablerade medier, trots att de ofta plockar upp mina texter och avslöjanden. Intrigerna, kotterierna, lögnerna och propagandan från statligt håll förvånar mig knappt längre. Man kan kalla det normalisering, eller anpassning, eller kanske viss uppgivenhet. Men det är en spännande tid att leva i. Kampen går vidare. Vem vet hur det slutar.