Eliternas uppror och sveket mot demokratin

Västvärldens civilisation och hotet från världseliten

Upptäck hur du kan stärka medvetandet om vår demokrati och få insikter om de hotfulla krafter bakom kulisserna som hotar hela vår civilisation.

Så underminerar eliten demokratin! Christopher Lasch avslöjar i sin bok den politiska överheten och dess kritiska påverkan på vår demokrati.

Av de eliter som förut kände sig delaktiga av ett folk och en kultur och grundade skolor, sjukhus, kyrkor och museer finns föga spår i dagens globalister.

Utdrag av förord av Svante Nordin, professor i idéhistoria vid Lunds universitet:

Eliternas uppror och sveket mot demokratin känns häpnadsväckande, nästan profetiskt aktuell. Boken väckte när den kom ut avsevärd uppmärksamhet och diskussion, detta även i Sverige. Men idag ter den sig ännu mera brännande.

Titeln alluderade på den spanske filosofen José Ortega y Gassets klassiska Massornas uppror från 1930. Ortega hade varnat för de faror som de moderna masskulturen kunde föra med sig, för ett de okunnigas och naivas herravälde, om man så vill för en segrande populism. Lasch vänder på problematiken. I sin samtid, såväl i USA som i Europa, ser han i stället ett eliternas uppror. I den era som omedelbart efterträdde det kalla kriget, i en ny globaliserad värld, iakttog Lasch en ny typ av eliter.

En gång hade det, menade Lasch, funnits eliter som var förankrade i ett visst land och på en viss plats, som de identifierade sig med, som de kände ansvar för, vars välgång de ville främja. De förknippade ställning och förmögenhet med ansvar, de kände sig delaktiga av ett folk och en kultur. De grundade skolor, universitet, sjukhus, kyrkor och museer. De slog rot. Denna typ av elit var nu på väg att ersättas av en ny.